Börja med belastningen, inte med lådan

Innan ni väljer emballage behöver ni veta vad det ska klara. Tre saker avgör:
Vikt och tyngdpunkt. En tung produkt med hög tyngdpunkt belastar lådans hörn helt annorlunda än
en lätt och jämnt fördelad last.
Staplingstryck. Hur många lådor står ovanpå varandra, och hur länge? En låda på botten i en
pallstapel som står i lager i tre månader utsätts för en helt annan påfrestning än en som skickas
direkt.

Transportsätt och antal omlastningar. Direktleverans på pall är skonsamt. Ett paket i e-
handelsflödet passerar flera sorteringsanläggningar, transportband och fall från olika höjder. Fler
omlastningar innebär större krav.
Lägg till klimatet. Fuktig luft sänker wellpappens styrka påtagligt – ett emballage som klarar torrt
lager kan vika sig i ett kylt eller utomhus exponerat flöde.

Wellpapp – en snabbkurs
‍
Wellpapp består av plana ytskikt (liner) med ett vågformat mellanskikt (fluting). Vågens höjd och
antalet lager avgör egenskaperna.
‍
Enkelwell – ett vågskikt mellan två liner. Lätt och kostnadseffektivt, används för lättare produkter
och e-handelspaket.
‍
Dubbelwell – två vågskikt och tre liner. Betydligt högre stapelstyrka och stöttålighet. Standard för
tyngre gods och för lådor som ska stå långt ner i en stapel.
‍
Trippelwell – för riktigt tungt eller skrymmande gods.
‍
Fibern spelar roll för styrkan. Färsk barrvedsfiber ger högre hållfasthet, returfiber ger lägre
klimatavtryck. De flesta kvaliteter är i praktiken en avvägning mellan de två, och rätt val beror på vad
lådan ska klara.
‍
Ett vanligt misstag är att välja för kraftig kvalitet "för säkerhets skull". Det kostar material, vikt och
fraktkronor i varje enskild leverans. Ett annat är att välja för klen kvalitet och betala för det i skador.
Underlaget för beslutet bör vara belastningen – inte magkänslan. Det är här vår expertis kommer in,
att avgöra det perfekta materialet för just ert behov och varför många av våra kunder vill att vi kollar
på deras befintliga transport förpackningar – går de att optimera? Och visst – det är oftare de går än
inte!

Vanliga lådtyper – och när de passar
‍
Slitslåda. Den klassiska transportlådan med fyra flikar upptill och nedtill som möts på mitten. Enkel,
materialeffektiv, lätt att packa och stapla, och den mest kostnadseffektiva lösningen för de flesta
flöden.
‍
Tråg. En låg, öppen låda som är effektiv för exponering, för produkter som plockas ofta och för att
stapla enheter med lock. Vanlig i butiksflöden.
‍
E-handelslåda med självlåsande botten och rivperforering. Snabb att resa och packa, kräver ingen
tejp, och rivremsan gör öppnandet enkelt för kunden. Väljer ni en variant med extra limremsa kan
kunden återförsluta samma låda vid retur – vilket både sänker returkostnaden och märks i
kundnöjdheten.
‍
Wraparound. Emballaget viks runt produkten och ger minimalt tomrum. Effektivt vid höga volymer
och maskinell packning.

Display- och exponeringsemballage. Transportlådan som blir en säljande enhet i butik utan att
behöva packas om. Sparar hanteringstid i butiksledet. Man ska inte underskatta hur man kan skap
mervärde i sin transportförpackningar!
‍
Specialkonstruktion med inrede. För ömtåliga eller oregelbundna produkter. Ett fiberbaserat inrede
kan ersätta plastbaserad fyllnad helt och hållet.

Rätt storlek – där de flesta förlorar pengar
‍
Överdimensionerat emballage är förmodligen den vanligaste och dyraste bristen i svenska
fraktflöden. Konsekvenserna är flera på en gång: högre volymvikt, mer fyllnadsmaterial, färre
enheter per pall, fler transporter och en sämre kundupplevelse.
‍
Det är också ett område där regelverket är på väg ikapp. EU:s förpackningsförordning PPWR inför
krav på maximalt tomrum. Från den 12 februari 2028 ska den som fyller konsumentförpackningar se
till att tomrummet minskas till vad som är absolut nödvändigt. Från den 1 januari 2030 gäller en
gräns på högst 50 procent tomrum för transportförpackningar, gruppförpackningar och e-
handelsförpackningar – och skyddsmaterial som papper och fyllnad räknas in i den beräkningen.
Samtidigt införs 2030 ett generellt krav på att förpackningar ska utformas med minsta nödvändiga
vikt och volym.

‍
Praktiska sätt att komma åt tomrummet:
‍
• Kartlägg era vanligaste orderrader. Ofta står en handfull kombinationer för merparten av
volymen. Anpassa lådsortimentet efter dem.
• Ha flera storlekar, men inte för många. Tre till fem väl valda storlekar löser oftast mer än tolv.
• Använd lådor med höjdperforering. Samma låda kan då rivas ned till rätt höjd för olika
orderstorlekar.
• Räkna på volymvikten. Jämför fraktkostnaden för nuvarande låda med en storlek mindre –
skillnaden är ofta större än väntat.

Fyllnadsmaterial – så lite som möjligt, men tillräckligt
‍
Fyllnadens uppgift är att hindra produkten från att röra sig och att ta upp stötar. Den ska inte
kompensera för att lådan är för stor.
‍
Papper och pappersfyllnad går att lämna i pappersåtervinningen tillsammans med lådan och är
förstahandsvalet i ett fiberbaserat flöde.
‍
Fiberbaserat inrede som är konstruerat efter produkten ger bäst skydd per gram och ser dessutom
mest genomarbetat ut vid öppnandet.
‍
Wellpappmellanlägg hindrar produkter från att skava mot varandra vid flera enheter i samma låda.
Blanda så få material som möjligt. Ett paket där låda, inrede och fyllnad alla är fiberbaserade kan
kunden sortera i ett enda steg – och ni slipper förklara hur det ska göras.

Palletering och märkning

Emballaget slutar inte vid lådan.
Anpassat mått till pallmodulen. En EUR-pall mäter 1 200 × 800 mm. Lådmått som går jämnt upp
mot den ytan ger fler enheter per pall och en stabilare stapel. Några millimeter för mycket kan
innebära ett helt lager färre.
‍
Säkra lasten. Sträckfilm, kantskydd i wellpapp och pallock hindrar lasten från att skjuva under
transport.
‍
Märk rätt. Tydlig märkning med artikel, antal och hanteringsanvisningar minskar felhantering. Sedan
den 12 augusti 2026 gäller dessutom PPWR:s krav på tillverkarens märkning: förpackningen ska
kunna identifieras – exempelvis genom typnummer, partinummer, serienummer eller en QR-kod –
och kontaktuppgifter ska framgå. Det är förpackningen som helhet som ska märkas, inte varje
enskild komponent.

Testa innan ni skalar upp
‍
Ett fysiskt test kostar en bråkdel av vad ett misslyckat flöde gör.
Skicka testleveranser genom det riktiga flödet. Packa ett antal enheter, skicka dem till er själva via
den transportör ni faktiskt använder och öppna dem som en kund skulle göra.
‍
Stapeltesta. Belasta lådan med den vikt den kommer att bära i lager, och låt den stå.
‍
Falltesta hörnen. Hörn och kanter är där skador uppstår, inte mitt på en sida.

Hållbarhet i transportflödet
‍
Transportemballage står för en stor del av ett företags totala förpackningsvolym – vilket gör det till
en av de mest effektiva platserna att göra skillnad.
‍
Fiberbaserade material är återvinningsbara och kommer från en förnybar råvara. Väljer ni FSC-märkt
material kan ni visa att fibern kommer från ansvarsfullt brukat skogsbruk. Minskad storlek ger direkt
lägre klimatavtryck, både i material och i transport – ofta med bibehållet skydd.
‍
Från den 1 januari 2030 införs dessutom mål för återanvändbara transportförpackningar inom EU,
och för transporter mellan ett företags egna anläggningar ställs krav på återanvändbara lösningar.
Företag med interna flöden mellan lager och produktion har därför skäl att börja titta på
återanvändbara alternativ redan nu.

Vanliga frågor om transportemballage
‍
Vilken minsta volym gäller?
Kundunikt transportemballage tillverkas hos oss från 1 000 exemplar.
‍
Hur lång är ledtiden?
Normalt från 4–8 veckor från godkänt korrektur, beroende på konstruktion och volym.

Enkelwell eller dubbelwell?
Enkelwell räcker för lättare produkter och paket som inte staplas högt. Dubbelwell behövs vid tyngre
gods, hög stapling eller långa lagringstider. Vi hjälper er räkna på vad just er belastning kräver.
‍
Kan transportlådan tryckas med vårt varumärke?
Ja. Transportemballage är en stor och ofta outnyttjad varumärkesyta – särskilt i e-handeln, där lådan
är det första kunden ser.
‍
Tillverkas emballaget i Sverige?
Slitslådor produceras i vår egen fabrik i Sverige med material från nordiska skogar.
‍
Kan ni hjälpa oss se över vårt nuvarande emballage?
Ja. Vi går igenom materialval, mått, konstruktion och pallutnyttjande och tittar på både skyddsnivå
och totalkostnad.

Läs mer om vårt transportemballage eller kontakta oss.
‍